Jag har inte varit hos tandläkaren på tjugo år!
Förrän idag vill säga. Det var liksom inget att vänta på längre när en plomb ramlat ut. Första kommentaren från tandläkaren var: "hm, tanden brevid ser heller så väldig ut" efter en röntgenplåt var det bara att konstarera att det fanns "skräp" under plomben och det behövdes bara lite pillande så sa det "plopp" och den var ute också.
Det var då det började:
-"hm, det ser djupt ut här, vi får se om det går, men det finns en risk att vi måste rotfylla"
-"upsch, jaa de äl vä baa att hoppas"
BORRRRRRRRRRR!!!!!
-"ojdå, gjorde det ont?
-"mm, lite"
BORRRRRRRRRRRRRR!!!!!
-"ja, det var det jag misstänkte, nu är vi nere i pulpan"
BORRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!
-"Nu gör vi en tillfällig lagning här så får du en ny tid för rotfyllning, men jag jobbar min sista dag före semestern idag så du får en annan tandläkare"
-"öhhh, sja vascha ja göa, de ä ju baa att forsääa"
(inte så jäkla lätt att prata med en massa skrot i käften som dessutom är bedövad)
Så nu har jag ett ännu större hål i tänderna än jag hade i morse - dessutom två!
Och så kommer jag ihåg varför jag slutade gå hos tandläkaren: Ny tandläkare för varje besök. en idag för akutjobbet, en för rotfyllningen och en tredje sen för "vanliga undersökningen"
suck!
3 kommentarer:
Arma du!
Det jobbiga är att hålen inte försvinner bara för att man ignorerar dem.
Visst är det märkligt?
Nä, jag har liksom märkt det.... det enda som försvann var tanden (eller i alla fall innanmätet i den)
Pengarna försvinner oxå... Det dår med olika tandläkare var det som fick mig att sluta på folktandvården och gå privat, droppen var en tandläkare som jag inte begrep vad han sa, troligen jätteduktig för hans "provisoriska" lagning var svår att hitta för den tandläkare jag gick till istället. Duktig eller inte, jag vill begripa vad de säger!
/Mia
Skicka en kommentar