Griplastarkärran...

... var ju en följetong i vintras. Efter helhetsgreppet från leverantören när de bytte ut hela rasket mot en ny har faktiskt allt fungerat som det ska (vad gäller kärran, fast då har givetvis traktorn krånglat lite istället, men det är en annan historia.

Den här helgen har jag fortsatt uppröjandet av ett enormt nedblåst träd som varit hamlat senast någon gång i mitten av förra seklet. Med andra ord fanns det MASSOR med stammar som alla var i mastodontstorlek. Alltihop omkullblåst förra vintern av stormen Per. Eftersom trädet fortfarande levde och är så "häftigt" så ville vi gärna försöka rädda det. Alltså en ny grundlig "nedkapning" av alla grenar och därefter en uppresande manöver för att få det på rätt köl igen, vilket visade sig inte vara allt för lätt, det hamnade inte på exakt samma ställe, och det fanns en stor sten under rotvältan som hindrade det från att gå tillbaka helt.

Nytt race med att dra omkull det igen, gräva bort stenen och resa upp det på nytt! - ingen större skillnad, lutar i en ny riktning bara - bind fast det med spännband och hoppas på att det sätter sig lite till, sen får vi fylla upp med jord runt och hoppas på det bästa!

Vad detta har med griplastaren att göra? jo, givetvis att jag använde den till det mesta, från att samla upp allt virket (det som fick plats, blir ett lass till) till att gräva upp och baxa undan stenen som var ivägen.

På vägen upp ur kärret där trädet stog fångades ett gammalt brunnslock in för vidarebefodran till ett nytt liv som trädgårdsdamm - så kom inte och säg annat än att en griplastare är en mångsysslare - föregångaren till denna kärran har levt ett långt och troget liv, trotts alla plågor vi har utsatt den för. Nu får vi hoppas att den här kärran blir bra, men hittills ser det bra ut!