Parallella världar

Stephen King är en märklig författare. Alla hans böcker har mer eller mindre galna inslag som vittnar om en författare med mycket märklig fantasi.

En del av hans böcker tycker jag är fantastiskt bra och en del är helt oläsbara. Gemensamt för dem alla är dock att det tar en massa sidor in i boken innan man fattar något alls. De första 40-50 sidorna är en besvärlig tröskel att ta sig över och det är inte förrän man läst dem som man vet om boken i övrigt är läsbar eller inte.

Den senaste boken av S.K. jag läst, ”Svarta huset” är absolut inget undantag, det tog mig veckor att ta mig igenom de första 50 sidorna, och jag vet inte hur många gånger jag har läst om en eller flera sidor för att jag tappat tråden och koncentrationen.

De efterföljande 550 sidorna tog några dagar!

Visst, det finns avsnitt som bara är alldeles för fantasifulla för att vara begripliga även inne i boken, men då har man i alla fall fått grepp om röda tråden. Jag har ibland undrat vilka droger S.K. använder när han skriver… Denna boken tycks han bara ha varit drogad då och då, eftersom den trots allt väcker en del tankar.

Det jag fastnade på och fantiserar om själv är bokens beskrivning av världen och universum. I bokens värld finns det ett oändligt antal parallella verkligheter som alla sitter ihop i vissa gemensamma punkter. Angränsande värdar ser vid första anblicken likartade ut, men kan upplevas mycket olika. Lite svårt att fästa ner i ord vad det är som var så bitande, men bland annat det att det kan finnas någon eller något i en annan värld som kan förklara saker som händer i denna till synes utan anledning eller motiv.

?? Öh? Det lät flummigt…. Men jag kan helt enkelt inte beskriva det på något annat sätt